I try my best..

Vad mer vill du att jag ska göra? du sårar mig, du sårar mig varje dag, alla ord.. allt.. jag ser och märker att du inte menar det, för du skyller allt på mig istället, men allt är inte mitt fel. Jag blir mer sårad än du, men det ser du inte. Du vet bara det som handlar om dig, det som kretsar kring dig. Jag kanske inte börjar gråta när du berättar att du kanske inte har mycket kvar att leva.. men jag är inte den, jag är den andra som kanske inte visar mina känslor lika mycket, jag stänger in dom. Jag gråter när jag är själv istället, där jag kan gråta ut, där ingen klagar, där ingen kollar på mig som om jag vore dum i huvet.. så som du gör ibland. Ibland kan jag säga att jag hatar dig, men det är ett starkt ord ett alldeles för starkt ord, de går inte in i mitt huvud. Jag vet inte vad du gör, eller vad det är med dig, men det gör ont innuti i mig iallafall, gö det ont för dig med? varför skapar vi inte fred då? vad är det du vill jag ska göra, för jag förstår inte. Jag är tacksam.. jag är tacksam för allt du gjort för mig men jag vet inte hur jag ska visa det, är jag känslokall då? Jag har svårt att visa mina känslor för dig, jag har svårt att vara snäll mot dig.. om inte du är snäll mot mig. Allt är inte mitt fel pappa, allt är lika mycket ditt fel, vi båda två har fel, ingen av oss har rätt.
Du har fått mig att falla många gånger, jag har rest mig upp varje gång och haft det där falska leendet på läpparna. Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, jag orkar inte få all skit på mig, att det BARA är mig det är fel på, för så är det inte pappa, som jag sa innan är det lika mycket ditt fel.  Jag vet inte vart vi är påväg längre? ska det hålla på såhär länge? tills du är borta, så jag får leva med dåligt samvete hela mitt liv. Nej så kan vi inte ha det. Jag har sagt mitt, jag har gjort mitt..

I can't love you! but i can't hate you either..